Etikettarkiv: Sociala saker

Ses vi på Fantastika?

Inspiration,

I helgen går den av stapeln, den årliga, svenska fantasy- och sciencefictionkongressen SweCon. För den som läser eller skriver fantastik är den nästan ett måste – eller om man inte gillar att tänka på saker som måsten, så är det helt enkelt världens bästa tillfälle att få hänga med andra läsare, skrivare och författare i en avslappnad och inspirerande miljö.

För er som inte känner till SweCon kan jag berätta att det som skiljer det från exempelvis bokmässan är att fokus ligger på roliga och intressanta paneldiskussioner och på att ha trevligt och umgås, inte i första hand på att författare ska göra reklam för sig själva och sälja böcker. Och en annan sak som skiljer SweCon från bokmässan är att det går av stapeln på olika datum varje år, i olika städer, och under olika namn – vilket kan vara väldigt förvirrande. Men i år är det i Stockholm, i helgen, och går under namnet Fantastika. Ett litet axplock från programmet:

  • Utdöende bokbloggare spekulerar
  • Merlin, the man, the myth, the magic
  • Renaicansse dancing, from castle to cottage
  • Appropriering och exotisering
  • Robotars moral
  • Färjan
  • Latest news on the apocalypse

Och helgen avslutas naturligtvis med det traditionsenliga Dead dog Party, på en krog i närheten.

Ses vi där?

 

Oväntad releasfest

Skrivande

Idag blev jag helt oförhappandes bjuden på releasfest i Hallonbergen, hos en engelsk- och historielärare som skriver fantasy under pseudonym. Mycket trevligt mingel bland kreativa människor och jag kom hem med första boken i en serie som spänner över flera årtusenden och som delvis behandlar myten om Merlin om jag har förstått rätt: Protecting Cheesyfee av Rhuddem Gwelin. Ska bli spännande!

Jag funderade en del på det där med sociala konventioner i form av presenter vid sådana här tillfällen. Eftersom jag var medbjuden mest som sällskap och inte var personligen bekant med författaren kände jag mig inte tvungen att ta med en present, utan tänkte att jag medför ett visst socialt kapital i form av bloggare och aspirerande författare, och det viktigaste är att jag köper en bok. Det kändes som helt rätt beslut och jag känner mig fortfarande nöjd med det, men jag kan ändå inte sluta fundera på det eftersom det här med sociala konventioner inte kommer så naturligt för mig. Vad tycker ni, är det okej att komma tomhänt, så länge man går med en bok? Och en annan sak: ni som haft releasefester, vilken är det bästa present ni fått i det sammanhanget? Och ni som gått på releasefester, vad är det bästa ni gett bort?

(Och tack, Annika, för att du bjöd med mig! Det var härlig omväxling i mitt läsande och skrivande liv.)

I kommentarerna hänvisar Katarina till ett blogginlägg av Simona Ahrnstedt som behandlar detta delikata ämne med kutym kring releaser. Sammanfattningsvis lyder det ungefär så här: Du måste ingenting. Men läs gärna hela här.

ConFuse 2015

Skrivande, , , ,

Helgen som gick var jag alltså på årets SweCon i Linköping, bland andra fantasyläsare och författaraspiranter, och förstås författare. Det var utan tvekan fantastiskt. För er som inte vet skulle man kunna likna SweCon vid en minimal bokmässa för sci-fi- och fantasynördar – men samtidigt inte alls. Det finns egentligen inget kommersiellt fokus, utan fokus är i första hand på föredrag och paneler och på att umgås. Så istället för att handla mig utfattig på böcker (köpte faktiskt bara två) har jag lärt mig nya saker, utmanat vissa rädslor och haft grymt roligt. Topp tre på min personliga lista var utan tvekan:

1. Att få hänga så mycket med min vän Maria och hennes skrivarvänner från bloggen Sällsamt.
2. Att jag trotsade min introverta läggning och konverserade ganska många personer jag inte alls kände, inklusive författare – exempelvis den kanadensiska hedersgästen Madeline Ashby (under väldigt avslappnade former på puben efter eventet visserligen, men ändå).
3. Att jag pitchade mitt manus för Elin Holmerin på Undrentide förlag!

Sagovännerna och ett lite annorlunda skrivande

Skrivande, , ,

I helgen var jag och träffade två mycket goda vänner som jag sällan träffar eftersom vi bor i tre olika städer med ganska många mil emellan. Maria från Skrivkällaren och Louise, som jag känt i över tjugo år sedan vi gick på gymnasiet tillsammans. Vi försöker ses en eller ett par gånger om året, och förutom att vi då äter gott och pratar om livet och ägnar oss åt allmän kärleksbombning, så gör vi alltid en annan sak också. Vi skriver en saga.

Det är inte vilken saga som helst vi skriver. Det är en saga där vi skriver ett ord var i taget, utan att diskutera sinsemellan vad det är vi skriver och vad det ska bli av det, och där vi släpper lös fantasin på ett sätt som jag nog helt ärligt kan säga att jag inte gör någon annan gång. Där förvandlas min inre kritiker som vanligtvis är en riktigt sur bitch med röntgenblick till en rynkig gammal tant som bakar bullar medan hon mysande sneglar på vad vi gör. Hennes kommentarer låter ungefär så här: ”Jaha, det började lite poetsikt men nu håller det på att urarta till humoristiskt ordbajseri precis som vanligt, ja, ja, det var väl inte mer än väntat, och nu bytte ni tempus igen, håhå jaja, ja det är väl kreativitetens pris antar jag…”, och så vidare. Det är på alla sätt underbart. Särskilt för mig som åtminstone i skrivande sammanhang lider av att vara slav under perfektionismens bojor, är det en sådan befrielse. Vi brukar läsa sagan högt för varandra några gånger medan vi håller på (för det är inte alltid lätt att ha koll på helheten när man bara skriver ett ord i taget och inte får sitta och tänka och fnula för länge innan man skriver det där ordet), och ofta skrattar vi så att vi gråter. Även om vi aldrig sagt det rent ut så verkar vi spontant alltid ha målet att det ska bli så roligt och tokigt och spejsat som möjligt, vi tar ut svängarna till max. Resultatet blir en sorts renande upplevelse, tycker jag. Som att doppa ner sig själv i kreativitetens och skrattets brunn, och komma upp förfriskad, definitivt lite onykter.

Så tack mina fina vänner för en underbar helg! Och till er som aldrig prövat en saga skriven med ett ord var: gör det.

Läser Dränkt

Läsande,

Ligger i min säng och läser Frida Andersson Johanssons Dränkt, som jag fick fint signerad på releasen i fredags. Tack Frida! Det var så roligt att vara där och få träffa livs levande bloggare och dricka bubbel.

Jag har ju oroat mig lite för att Dränkt ska vara för läskig för mig eftersom den kategoriseras som skräck, och jag inte riktigt fixar saker som är för skrämmande. Men även om jag förstår att det antagligen kan bli värre längre in i boken, så måste jag säga att det än så länge går väldigt bra. Precis lagom med läskigt.

Det kan också vara så att det hjälper med sällskapet. Jag läser i sängen med Filurpojken bredvid. Och då och då händer det att han släpper boll/bok/nycklar eller annan valfri leksak som sysselsätter honom och så dyker han handlöst efter Dränkts bokomslag (får kämpa en del för att han inte ska skrynkla till den).

Mysig måndag, måste jag säga.