Men jag sade inte att jag inte fick skriva

Jag sade ju det där om att jag bara skulle läsa och lata mig ett tag framöver. Men det har blivit lite skrivande också – lustskrivande, alltså. På novellen. Jag har precis kommit igång, och även om jag har nästan tio sidor text sammanlagt, så är det bara fyra som är riktig text, resten är uppskissade småstycken och anteckningar. Jag tycker att det är så otroligt spännande med skrivprocessen. Eftersom jag aldrig har skrivit en novell förut, och aldrig skrivit färdigt ett helt manus utan bara hållit på och seeegat i tusen års ultrarapid (känns det som), är det för mig som om det är allra första gången jag verkligen har möjlighet att se hur jag gör. Det är så nära, så begränsat, och därför så tydligt.

Jag tror nästan att jag måste skriva ett (eller ett par) inlägg om skrivprocessen. Bara för att det är så himla roligt. Men det får bli när familjen har återhämtat sig lite efter alla förkylningar och alla dåliga sömn-nätter.

4 reaktioner på ”Men jag sade inte att jag inte fick skriva

  1. Ja snälla, skriv mer om skriva. Det är så häftigt att läsa om hur andra tänker kring olika skrivgrejer. Speciellt när det blir så där trevligt analyserande.

  2. Vad du är härlig, Mia! Men jag håller verkligen med dig. Det är så trevligt med det där trevligt analyserande, så jag återkommer självklart med mer sådant!

  3. Den där galenskapen som gör att man omöjligt kan hålla sig ifrån skrivandet är underbar. Lite som en kick varje gång. Ja, kanske inte varje gång, men de där gångerna när man verkligen inte kan hålla sig borta från datorn eller pappret eller vad man nu använder, det är en härlig känsla. Och jag ser fram emot att få läsa om din process 🙂

    1. Ja, visst är det härligt! Får för mig att du ofta upplever det, du känns som en person med outsinlig skrivlust 😉 Jag får se hur det går med att skriva om processen… jobbar på det!

Lämna ett svar till Mia Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.