Jag tror att jag vågar mig på en ny deadline

Ni som följt mig här på bloggen ända från början kan eventuellt komma ihåg en diskussion jag hade med mig själv om nyttan respektive faran med deadlines, och om jag verkligen borde ha en eller inte. Det går att läsa om det exempelvis här. Svårare att komma ihåg är kanske mitt övergripande skrivmål för det första blogg-året (en text som nu är bortredigerad). Jag tror att det löd ungefär så här: ”att jag ska ha skrivit färdigt min berättelse från början till slut, att en eller flera personer ska ha läst igenom texten och gett respons på den, samt att den ska ha blivit någorlunda tillfixad och redigerad av mig.” Allt detta var alltså min plan att bli klar med innan midsommarafton nu 2015. Jag tror att jag kommer missa mitt mål med ett par, tre månader eller så. För den redigeringsrunda som jag påbörjar nu kan knappast bli klar på bara två månader. Men i stort är jag ändå ganska nöjd med hur skrivandet utfallit, och jag tror att det är dags att sätta en alldeles ny deadline.

Jag tänker mig att om ett år, ungefär i början av april 2016, ska jag vara klar. Som i färdig. Som i skicka till förlag.

Det är en ganska vågad målsättning. Det finns stor risk att jag inte lyckas. Allt handlar ju om hur mycket skrivtid jag kommer kunna få till, och det är såklart inte bara upp till mig. Men jag hoppas att jag ska kunna redigera färdigt det mesta på drygt ett halvår. Sedan i bästa fall lämna till min skrivgrupp för helhetsrespons (om det fungerar för alla inblandade), och sedan redigera det allra sista på ett par månader, för att vara klar på våren och faktiskt, skicka iväg manuset!

10 reaktioner på ”Jag tror att jag vågar mig på en ny deadline

  1. Om en deadline får en att känna “nu jäklar” istället för “det går bara inte”, så är det en bra deadline oavsett om den i slutändan går att hålla eller inte, tycker jag. Tummar hålles!

  2. Jag håller verkligen med! Det är liksom den största poängen med en deadline. Bara man är flexibel med att planera om så 🙂 Tack för tummarna!

    1. Ja, det är lite konstigt men det känns på något sätt både lite kaxigt och i princip realistiskt 🙂 Allt beror ju som sagt på hur mycket skrivtid jag kan lyckas snika mig till… Tack för hejaropen – jag kommer nog behöva dem!

    1. Ja, jag tänker så jag med. Jag jobbar nog faktiskt bättre när jag har en ordentlig målsättning som så att säga ”hänger över mig”. Annars lunkar jag bara på och tänker, äh, idag tar jag det lugnt, jag har ju ändå hur mycket tid som helst 😉

  3. Ja, hurra, roligt att du har satt en deadline. Utan att veta hur mycket jobb du har kvar så låter deadlinen realistisk eftersom du tar oss igenom de olika delarna och verkligen har tänkt. Du firar väl varje delmål ordentligt?
    Jag borde göra som du, jag tror hela tiden att jag snart är klar, men det är jag inte. I vanliga fall är jag ingen tidsoptimist men när det kommer till manusskrivande har jag en skev bild av verkligheten.

    1. Jag tänker att jag nog faktiskt ska göra en liten plan för firandet också! Det blir ju en ännu bättre motivation till att bli klar med delmål, när man får fira dem på ett sätt som går att längta efter 🙂

      Ja, jag tror nog att det är ganska bra att tänka igenom ordentligt vad det är man ska göra, och sätta planen efter det. Jag är ju en väldans stor tidsoptimist ganska ofta, och jag var det även med manusskrivandet från början (har trott att jag alldeles snart är klar i typ fem år), men nu har det gått så lång tid att jag börjar lära mig. Och jag börjar få bättre ögon för min text också, det är nog det som gör den största skillnaden. Förut tänkte jag att bara jag blev klar med texten som helhet (början, mitten och slut), så var jag nästan klar – då skulle det bara behövas lite smått fixande och sedan: skicka iväg! Nu ryser jag när jag tänker på hur pinsamt det skulle ha varit om jag hade skickat iväg texten i det skicket. Så för min del kan jag nog säga att ju mer jag lärt mig om skrivande, desto mer realistisk blir jag i tidsuppskattning av hur lång tid saker tar.

  4. Jo, det är klart att det beror på mycket om du kommer att nå målet eller inte, men jag tror ändå att det är bra att ha en plan och en deadline att sträva mot. (Säger den som för tillfället inte har något sådant, men jag tänker på hur det har kunnat kännas förr.)

    Och – lääääängtar till helhetsrespons!

    1. Ja, jag tror också att det är så.

      Vad roligt att du lääääängtar till helhetsresponsen! Det gör jag med!!!

Kommentera